a feeling of autumn

Jag har funderat på det där med hårfärg. Just nu ser det ut som om det får vara under sommaren och blekas av solen. Jag gillade verkligen det bruna och tycker att jag passade i det, men jag ska nog vara blond ett tag. Omväxling förnöjer. Det känns som om majoriteten av hårfärgen har runnit av dessutom. Utväxten syns knappt.

Ett problem med att färga håret brunt är att det ser så otroligt rött ut i vissa ljus. Visst är det fint med rött hår, men jag vill inte ha det just nu. Jag har letat efter hårfärger med minimalt med rött i, men lik förbaskat ser det ändå väldigt rött ut. Kan det vara så att jag har mycket rött naturligt i håret? Jag vet inte. Hur som helst så är det störande.

Kanske blir jag mörkare igen till hösten. Jag får se. Men jag är nöjd att jag vågade pröva.

Ett av de största problemen under tentaperioderna är att dygnsrytmen blir helt åt skogen. Man har inga tider att passa alls (förutom den stundande tentan, så klart, men det är flera dagar framåt i tiden). Med andra ord gör det inget om man inte lägger sig senast elva och följaktligen vaknar man senare dagen efter. Sedan lägger man sig ännu senare, och dygnet är kraschat.

Imorgon ska jag vrida rätt dygnet. Det har jag gett mig fasen på. Vi får se hur det går dock. Det vore bra att kunna sitta i skolan och tentaplugga, då får man färre distraktioner (och Robert kan leka med datorn hur mycket han vill). Men i skolan vill man bara vara dagtid. Så nu jäklar. Jag ska även hinna med att förtidsrösta imorgon, och det går också bara på dagen. Dessutom vill jag klä mig i vackra kläder och synas bland folk istället för att sitta instängd med mjukisbyxor.

Roberts dator har brunnit, så nu går han som en hök runt min. Han får låna mina laptops, men det är tydligen inte nog eftersom de är för dåliga att spela WoW på. Just nu har han mutat mig med kakor för att kunna leka i Ulduar med sina kompisar. (Ja, jag är lite avundsjuk, jag vill också till Ulduar. Men vad gör man inte för kakor?) Antagligen är det nätaggregatet som brunnit, så det är ett nytt beställt. Det både luktade och lät när det gick sönder. Men tills ett nytt har kommit kommer vi att gå varandra på nerverna.

Eller så borde man tentaplugga istället? Gah.

Det ser ut som om jag kanske flyttar till slutet av sommaren. Robert har bestämt sig för att läsa ett program som berör 3D-modulering, vilket tyvärr är ganska sällsynt. Det är antingen Skövde, Visby eller Luleå som gäller. Visby verkar vara det som är smidigast, dessutom har han föräldrarna på Gotland. Om han kommer in flyttar han dit, så då blir det avståndsförhållande.

För min del innebär det att jag inte kan bo själv i en trea. Jag måste med andra ord hitta en etta och flytta. Problemet är bara att jag kan inte börja lämna in intresseanmälningar förrens jag vet att Robert kommit in. Intresseanmäler jag och sedan tackar nej ryker min plats i kön. Så nu är det bara att vänta...

Jag funderar på att antingen bo kvar i Ryd (billiga hyror, bra mataffär, nära till skolan) eller flytta till Valla (lite högre hyror, fler kompisar bor i området, nära till skolan). Det verkar dock svårt att hitta vettiga lägenheter i Valla. Drömmen är att ha balkong, men det kommer jag inte få så länge jag är i Ryd. Fast samtidigt känns det konstigt om man skulle flytta till ett annat område, jag har trots allt bott i Ryd i 5 år.

Jag kommer att sakna den här lägenheten. Massor av utrymme, helkaklat badrum och framför allt att bo ihop. Men det är samtidigt bra på ett sätt att vi bor isär, när jag kommer ut på arbetsmarknaden om ett år lär jag få räkna med att flytta ändå och då kanske det ändå hade krävts att vi hade flyttat isär. Dessutom underlättar det om jag jobbar något utomlands.

Med jag kommer att sakna så mycket.

Just nu har jag massor jag borde göra. Vetenskapliga artiklar ska läsas och analyseras, webbprojekt ska byggas och föreläsningsanteckningar ska skrivas rent. Om nån vecka är det dags att börja tentaplugga.

Mitt stora problem är att jag har så svårt att få saker gjorda. Hittills har jag tvättat, lagat mat, dingat 80 med en alt, gjort en ny logga och tittat på serier. Det börjar bli dags att ta sig i kragen.

Det slog mig förut att det här är inte den person jag vill vara. Jag tittade på senaste avsnittet av The Hills och suckade över att Stephanie inte sköter sig på jobbet. Sen insåg jag att jag inte gör det heller egentligen. Jag vill inte ha det så här. Hur gör man för att få disciplin?

Det finns vissa bloggar jag gillar extra mycket. Bloggar som, när jag upptäckte dem, fängslade mig så mycket att jag var tvungen att läsa alla inlägg någonsin publicerade. Jag misstänker att denna fascination har något att göra med bloggförfattarnas spännande personlighet, härliga garderober och de många, många vackra bilderna.

Just nu är det dessa som gör mig glad när nya inlägg kommer:

• Beautifulones - Underbara texter och underbara bilder. Jag vill ha ännu mer!
  
• jannike viveka. - Ett ganska nytt fynd. Otroligt vacker! Vågar ha de största bilderna, vilket jag gillar.
• Need help dressing? - Underbara, vackra klänningar.
• niotillfem -Docksöt med ett spännande liv.

Sen finns det två andra bloggar väl värda att nämnas, tillhörande mina nära vänner. Ni gör mig glad när jag är ledsen och ni lyssnar alltid.

• Jimmy - På äventyr i Japan. Jag är så glad att du kom dit! Gör mig nu stolt och hitta en söt japanska.
• Henriette - Med de snyggaste skorna och den varmaste personligheten.

Jag tyckte det var på tiden att hälsa på vänner och familj i Västerås, så jag bestämde mig för att åka över valborg och helgen. Dessutom fyller mamma år.

Valborg blev väldigt lugn. Vin och fläskfilé med gorgonzola. Mums! Egentligen skulle det har blivit utgång, men det ställdes in. Inte heller Robert kom iväg (han skulle varit i Uppsala med sina vänner).

På fredagen gav sig jag och föräldrarna ut med segelbåten (med det fantastiska namnet Sandra). Det blev en lagom tur med kort förankring vid klubbstugan. Vädret var härligt och vitsipporna blommade i backarna på öarna. Vitt vin, lax och trevligt sällskap.

På lördagen kom mormor och morfar. Men innan hann jag med en sväng på stan. Två rutiga klänningar blev det, båda i femtiotalsmodell och båda svartvita med vippiga kjolar. Den ena med kort ärm och den andra med smala axelband. Kvällen spenderades framför TVn med konstiga vargfilmer.

Idag har jag varit på stan med Henriette. Födelsedagspresent åt mamma och en väska åt mig har införskaffats. Väskan kommer från Friis & Co, som visade sig ha utförsäljning med 50 % rea. Toppen! Lagom stor och i rödbrun skinnimitation. Laptopen passar perfekt i. Efter shoppingen blev det den traditionsenliga passionsfruktcheesecaken på caféet i Skrapan.

I morgon åker jag hem. Innan dess blir det dock lunch med Henriette och en hel del plugg. På tisdag är det deadline som jag måste hålla.

Nu är jag hemma hos föräldrarna i Västerås. Det har jag varit sedan i onsdags kväll.

Här är många saker kalla. Golven är kalla, vattnet är alltid iskallt när man sätter på kranen. Tandkrämen känns som om man förvarat den i kylen. Mitt rum är kallast i hela huset. Och jag som fryser så lätt... Men det finns många saker som är varma. Mina föräldrar, min nya dator, mina vänner, dansgolven.

Datorn blev en ... intressant upplevelse. Jag har velat ha en sån där minimini-laptop ett tag nu. Min gamla laptop känns stor och klumpig och börjar bli för trasig och utdaterad. Visst, jag har en väldigt bra stationär dator, men jag vill ha ett komplement som jag kan ha med mig till skolan och när jag reser. En riktigt lite dator skulle vara så perfekt. Tillslut blev det en vit Acer Aspire One 150. När jag fick datorn vägrade den att vara på, den dog efter max en minut. Gång på gång på gång dog den. Jag förberedde för att skicka tillbaka den. När jag skulle visa mamma vad som hände innan vi gick till posten fungerade den plötsligt. Sen dess har den funkat bra. Vad som var fel? Jag vet inte. Jag hoppas bara att det inte kommer tillbaka. Nu är jag väldigt nöjd. Jag har fått in nytt OS och installerat trevliga program. Det funkar toppen.

Sen jag kom har jag hunnit med mycket. I onsdags kväll blev det två filmer med Marco, Underworld: Rise of the Lycans och Stranger Than Fiction. Underworld 3 var bättre än 2:an, doc kändes miljöerna tråkiga. Kala stenväggar känns inte särskit vampyriskt. Om man ska bo där ett antal hundra (eller tusen?) år kan man väl dekorera lite. Sammetsdraperier och tavlor skulle passa. Stranger Than Fiction lät helmystisk när Marco beskrev den. Den visade sig dock vara mycket sevärd. En annorlunda och underhållande historia. Det var riktigt trevligt att få träffa Marco. Dagen efter stack han till Norge för att stanna en odefinierad tid, så det var kul att jag hann se honom.

På torsdagen lunchade jag med Jimmy och sprang runt lite på stan. På fredagen blev det ett besök hos frisören och kvalitetstid med föräldrarna. På lördagen blev det shoppingtur, bio, restaurangmat, födelsedagsfest för en okänd kille och utgång på Blue Moon Bar. Trevligt! Jag dansade massor och träffade nya människor. Kvällen blev bra, även om jag var riktigt riktigt nära att missa sista bussen hem.

På bio såg vi Män som hatar kvinnor. Se den! Den var verkligen bra. Nu måste jag läsa boken. Enligt min mor så har de fångat bokinnehållet väldigt bra. Ingenting är utelämnat eller omgjort. Bra skådespelare och en bra handling. Irriterande nog så satt det ett par bredvid mig som småpratade hela tiden och totalt ignorerade mina tillsägelser om att de måste vara tystare. Dessutom gick de ur salongen varsin gång under filmen. Så gör man inte.

Idag har jag fikat med Jimmy. Det blir antagligen sista gången jag ser honom innan han försvinner till Japan. Det är tråkigt, men jag är så glad för hans skull. Vi var även inne i en skoaffär och jag hittade ett par fantastiska skor som jag inte kunde låta bli att köpa. Så fantastiska! Skyhöga stillettklackar och svart lack med massor av remmar. Mina älsklingar!

Henriette hävdar att jag är dålig. Så jag nappar på betet.

- Tre jobb jag har haft: Truckförare, montör, lagerarbetare. Alla sommarjobb.
- Tre platser jag har bott på: Lindö, Norrköping. Framnäs, Västerås. Ryd, Linköping.
- Tre saker jag gillar att se på TV: Jag tittar på datorn istället. Mad Men, Big Love och Gossip Girl gör mig glad.
- Tre favoriträtter: Sushi, pizza och skaldjur.
- Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: Dansgolvet på Tech Noir, London, någonstans där det är minst 25 grader varmt.

Det har varit tyst ett tag. Det skyller jag på att det händer en massa saker i mitt liv just nu: tenta-period, Stockholmsresor, deadlines i skolan, projektarbeten. Jag är rejält stressad.

Just nu är det hemtentaskrivande som gäller. Det är första gången någonsin som jag skriver hemtenta, det finns helt enkelt knappt på LiTH. Hur gör man, vart börjar man? Hur noggrann ska man vara? Jag går på magkänslan och hoppas på det bästa. Jag är nöjd om jag klarar kursen (det är i regel en bedrift att få bara en 3:a).

Det blev fler besök på Tech Noir. Tanken var att det skulle bli tre besök, men det blev bara två då vi inte kom in sista gången vi var där. Efter en och en halv timmes köande i iskyla i en rökig tunnel talade vakten om att de inte tänkte släppa in fler under kvällen över huvud taget. Så det var bara att gå hem igen. Men jag hade en bra kväll ändå. Nu längtar jag efter att få besöka TN igen.

Helgen spenderades i Stockholm. John tyckte att jag skulle hänga på, och jag är mycket nöjd över att jag följde med.

Kvällen spenderades på Tech Noir (som åter igen finns på Kolingsborg!). Först en rolig förfest med en del nya människor. Bra musik, trevligt sällskap och härlig stämning. Jag gillade hur handdukarna var märkta på toaletten: "tjejer", "killar" och "John". Min kära kompis hade fått en helt egen handduk.

Sedan bar det av till TN, där en del tid spenderades på dansgolvet. Det är evigheter sedan jag var där senast, och det levde definitivt upp till mina förväntningar. Jag träffade även på en del gamla bekanta, vilket var kul. Nu vill jag dit igen, så snart det går!

Resan till och från Stockholm gick med Bus4you. Det är första gången jag åker med dem. Samma priser som på Swebus Express fast med större benutrymme, specialstolar, eluttag och internet. Jag kommer definitivt att åka med dem igen! Det var bara en detalj som var lite irriterande (och tämligen komisk): Stolarna var utformade på ett sådant sätt att jag hade ungefär en decimeter mellan fötterna och golvet. I längden blir det jobbigt att sitta och dingla med benen. Fast jag är ju ganska kort också.

Jag köpte tillslut de där jeansen från Gina Tricot också. Efter att ha prövat dem en gång till kunde jag inte låta bli. Så nu äger jag faktiskt ett par blåjeans! Totalt två par jeans i garderoben och mängder av kostymbyxor...

Det var jag och Emma som spenderade lördagen på stan. Vi ses på tok för sällan, så nu passade vi på. Jag köpte även lite andra kläder, bland annat ett spetslinne och en koboltblå kjol. Färgen på kjolen gjorde mig tveksam först, men modellen var riktigt trevlig och jag ville ju ändå ha en blå kjol. Jag ska nog inviga den på måndag.

Hela dagen har det varit kallt och regnat. Usch. Nu blir det tvätt och studier.

Nu har jag arbetat mig igenom hela America's Next Top Model 11, det vill säga den säsongen som går på TV nu. Jag gillar verkligen den serien. Till och med Robert har varit med och tittat en del.

Det finns dock en sak som irriterar mig riktigt, riktigt mycket. Jag ville se hur många avsnitt det fanns och gick därför in på den officiella hemsidan. Där står det med stora bokstäver vem som vann. Precis vad jag inte ville veta. Om man vet vem som vinner blir mycket av spänningen helt förstörd. Hur kan de vara så dumma att de postar det så tydligt? I Sverige har säsongen precis bara börjat, ingen här vill veta hur det gick. Varför gick jag in där? Argh.

En annan sak som är intressant med Top Model är hur typiskt amerikanska deltagarna i regel är. Det är hela tiden väldigt mycket skrikande och synlig entusiasm. Om deltagarna står uppradade och lyssnar på beskrivningen av en utmaning kommer det massor av högljuda, positiva kommentarer efter varje mening. Hade samma sak skett för ett gäng svenskar hade deltagarna varit knäpptysta och bara lyssnat. Eventuella frågor hade setts som retoriska.

Nu är jag nyss hemkommen från första ju-jutsu-passet i år. Vad skönt det känns! Innan hade jag ont i magen och kände mig seg, det försvann sedan helt under träningen. Jag är glad att det inte hindrade mig från att gå. Själva träningen var hård, speciellt uppvärmningen. Det märks att man inte varit igång sedan graderingen i mitten på december. Den lilla kondition jag hade är i botten.

Jag gillar verkligen vårt gäng med folk som började samtidigt. Stämningen är jättetrevlig. Dock var vi bara 6 stycken gulbältare idag. Däremot var nybörjarna många. Det känns lite udda att inte vara lägst i grad längre. Plötsligt är det vi som ska sitta längst fram och hälsa på tränarna.

Jag misstänker att jag kommer att ha ont imorgon. Smalben och underarmar lär ha en del blåmärken. Jag gjorde dessutom en rejäl tabbe och attackerade för hårt vid ett tillfälle, och fick all kraft riktad mot min underarm. Det var tämligen smärtsamt.

För första gången har jag märkt av nackdelar med att nedre delen av min rygg är mindre rörlig än vad som är normalt. Vi gjorde en ny typ av fasthållning där man gör precis den rörelse som jag inte fixar. Jag får ta till andra knep för att få den att fungera. Tidigare har det aldrig varit några problem då jag kan kompensera genom att vrida andra delar av ryggen och höften mer.

Dagen har varit ganska lugn i övrigt. Tidig uppgång vid 7 (det gäller att hålla bra dygnsrytm tills skolan drar igång!) och sedan lite tittande på serier och WoW-spelande. Nu ikväll blir det mer WoW då vi drar ett gäng på tio personer och dödar gigantiska spindlar. Men först blir det mat.

Jag saknar värmen. Idag var det på tok för kallt för min smak. Det här är bilder från tidigt i september då jag och min mamma promenerade runt i Öster Mälarstrand i Västerås. Jag har tagit alla bilder. Det finns ändå rätt trevliga sidor av hösten...

Dagen har varit lugn med en annorlunda utflykt. Igår bestämde jag och mormor att vi skulle ses en snabbis så hon kunde lämna över min nya (60 år gamla) stekgryta som hon har fixat åt oss. Hon och morfar skulle ändå vara i stan för att gå på antik/samlarmässa. I morse vaknade jag rejält tidigt, redan vid 5. Efter frukost och lite Top Model var jag ganska rastlös, så jag ringde mormor och frågade om jag fick följa med på mässan.

Mässan var ungefär som en avancerad loppmarknad. Supermycket småprylar med allt från porslinsfigurer och kristall till uppstoppade djur och gamla smycken. Dock en helt annan prisklass än loppis. Varenda yta var blankpolerad och upputsad. Jag jagade främst gamla fickur, broscher i form av trollsländor samt vaser. Dock hittade jag ingenting intressant. De fickur som fanns såldes för hutlösa priser och fungerade i många fall inte. Morfar var dock mycket nöjd, han hittade en tioöring från 1800-talet som saknades i hans samling.

Resten av dagen har varit mycket slapp. Mer Top Model och en sväng till affären och Posten. Robert har köpt ett ritbräde och och extern hårddisk och leker förnöjt med dem. Jag har äntligen fått tag i en fjärrutlösare till kameran, så den ska jag pröva senare. Tillsammans med stativet jag hittade i julas borde jag kunna ta roliga bilder på mig själv.

Det känns lite konstigt nu att det inte finns något att göra förrens skolan drar igång med nya föreläsningar på tisdag. Sista tentan var igår och min dugga har blivit flyttad fram i tiden en vecka, så det finns inget jag borde göra. Jag är helt och hållet ledig till tisdag. En sådan konstig känsla! Jag är van att alltid vara stressad och ha något jag borde göra hängande som ett åskmoln över mig. Nu blir jag olustig när jag försöker göra något. Det är svårt att sitta still. Det jag brukar tycka är kul att pyssla med gör mig rastlös. Jag kanske borde försöka dra ner på stressen?

Det blev brunt. Efter massor av research angående olika salonger, deras priser och kvalitet tog jag ett djup andetag och bokade en tid. Jag hade tur nog att få en tid redan igår. Det blir extra kul att dyka upp efter tenta-perioden med en helt ny hårfärg.

Det blev tillslut Barbis i Ryd som jag bokade tid hos. Studentplånboksvänliga priser och att det var nära dit var två viktiga faktorer. Jag tvekade dock när det gäller kvalitet. Skulle de hålla måttet? Jag har aldrig varit missnöjd när jag gått därifrån, men det har en killkompis. Jag hittade dock väldigt många positiva omdömen på internet, vilket ledde till det slutliga avgörandet.

Jag är nöjd! Personalen på Barbis kändes väldigt professionella med färgen och var noga med att det skulle bli bra. Jag var först lite tveksam till om det var rätt nyans på håret, varpå de erbjöd att färga om det utan kostnad om jag inte var nöjd. Det visade sig dock vara de starka lamporna i lokalen som lurade ögat, i normal belysning och utomhus var det som jag tänkt mig. När jag gick kände jag mig glad och ompysslad. Till priset 1120 kr (inklusive klippning) tycker jag att det är ett mycket bra resultat. Jag kommer inte tveka att gå dit igen.

Färgen blev bra. Det ser väldigt naturligt ut och är inte för skarp skillnad. Nu återstår det bara att se vad resten av världen tycker.

Ohh. Plötsligt går White Lies med E.S.T att hitta på nätet, trots att releasedatumet ännu inte kommit. På YouTube här och hela albumet här. Låttexten finns här.

Jag vet vad jag kommer att lyssna sönder när jag inte gråter över tentan på fredag.

Jag har funderingar på att färga håret. Jag har haft min naturliga hårfärg (blont) i massor av år och har börjat bli ganska trött på den. Dessutom har den dragit sig mer åt det gråaktiga hållet. Det känns som om jag har två alternativ för att göra det roligare: färga det brunt eller ljusa upp det en aning.

Om jag färgade det brunt skulle det vara en ljusbrun, mjuk färg. Jag har blivit otroligt fascinerad av Blair Waldorfs hår (bild nedan), men det är kanske inte är riktigt så mörkt jag skulle vilja ha det. Det verkar dock vara knepigt att färga håret brunt från en naturligt blond bas. Enligt de webbsidor jag tittat på bör man först färga i rött pigment, annars finns det en risk att håret blir grönt (naturliga gula toner + blå toner i färgen = grönt). Första färgningen skulle självklart göras hos frisör, men hur skulle det bli att färga utväxten själv? Dessutom kanske jag inte passar i brunt då jag har väldigt ljus hy.


Aningens ljusare blont känns fortfarande lite tråkigt. Dessutom får jag en hel del konstiga associationer så fort jag börjar tänka på blondering, som silikonbrudar och fjortisar. Däremot vet jag att jag passar i blont hår eftersom jag i stort sett alltid haft det. När jag var yngre hade jag nästan vitt hår. Det som är tråkigt med blont hår är de förutfattade meningar folk ofta har. Bara för att jag är blond antas det att jag har en mycket låg intelligensnivå och att jag ligger med alla. Det är ganska drygt att år efter år få en sån behandling av främlingar. Man måste ständigt bevisa att man är bättre än folks konstiga idéer, och det är utmattande. Periodvis känner jag mig som Barbie, och det är inget jag eftersträvar.


Ovan är en bild på mig som jag manipulerat i Photoshop. Även ögonbrynen är ändrade färgmässigt för att ansiktet inte ska se konstigt ut. Längst upp till vänster är min naturliga hårfärg. Vad passar jag bäst i? Själv gillar jag de två bilderna till höger. Den längst ner till höger har den mörkaste hårfärgen. Skulle jag kanske ha något ännu mörkare? Rödaktigt tror jag dock inte på, det skulle vara en lite "kallare" färg.

Mina vänner och bekanta har delat upp sig i två läger. Vissa tycker att jag passar väldigt bra som blondin och andra att jag borde pröva brunt hår. Själv är jag nog mest sugen på brunt, men tänk om det inte blir bra?