Svart bälte nästa?

Har precis kommit hem från ju-jutsun. Stånkandes, genomsvätt och lycklig. Idag var det riktigt roligt, teknikerna sitter bättre och det var ett himla tempo. Graderingen närmar sig sakta men säkert och den 13:e kommer jag förhoppningsvis avancera till gult bälte.

Fasen vad härligt det är att ha hittat en träningsform som verkligen är rolig. Annars har jag länge pysslat med dans, men det finns inga riktigt bra ställen att göra sånt här. Att man dessutom kan försvara sig om man blir påhoppad är en bonus.

Nu ska kvällen spenderas med rapportskrivning och lussebullar.

Obsessions

Foto: HawkeyePilot

"Hur många skor har du?" löd rubriken på ett forum jag läser. En utmaning! Efter lite räknande kom jag fram till resultatet: 34 par. Herregud, det är riktigt många. Då har jag inte räknat de par som fortfarande finns kvar hos mina föräldrar (ja, jag ska rensa någon gång!). Jag älskar mina skor. Kan man ha för många? Jag tror inte det.

Tvätt

Idag har jag varit uppe i ottan för att tvätta. Det behövdes, tvättkorgen var riktigt full. Skönt att ha det gjort, det är en sak mindre att ha ångest över. Eller i alla fall fram tills kläderna har torkat så arbetsmomentet vika och lägga in i garderoben dyker upp...

Jag har insett att den optimala tiden att tvätta är helger efter 21 när man har en tvättstuga där man inte kan boka. Andra hade nog tippat på veckodagar eller tidiga mornar, men detta är den perfekta tiden. För vem fasen vill tvätta på kvällen en helg? Alla maskiner i tvättstugan är lediga och man får vara ifred. Toppen!

Tvättstugan här är dock ingen rolig upplevelse. Maskinerna är självdoserande, så man får inte välja vilket tvättmedel man ska ha. Visst är det skönt att slippa kånka ner sånt också, men nu blir det färgtvättmedel till allt. Vita kläder behöver ändå vittvättmedel om de ska fortsätta vara vita. Dessutom är doseringen inte helt bra, ofta är mängden sköljmedel inte tillräcklig, så kläderna blir hårda och stela. Bostadsföretaget har gjort genidraget att informera om den automatiska doseringen på minimala skyltar enbart på svenska. Detta leder till att alla utbytesstudenter som bor i huset häller mängder med löst tvättmedel direkt i maskinerna då de inte kan hitta något tvättmedelsfack. På golvet finns det mängder med tvättmedelsrester. Fantastiskt! Torkskåp finns det inte heller.

Manligt? Knappast.




Robert jobbar sig just nu igenom animeserien Street Fighter 2. Varje gång jag sneglar på den så blir jag full av skratt. Det finns inte en chans att jag kan ta den serien på allvar. Sättet den är tecknad på är mycket... komisk. Alla killar har halsar som är bredare än huvudena, bröst, gigantiska armar och sjukt sjukt stora muskler. Huvudena är oproportionerligt små.

Är det meningen att det ska se macho ut? Manligt? Hårt? Farligt? Mina tankar går till anabola, babyolja och enorm självfixering. Inget tilltalande alls. Töntar med sådan ångest över sitt utseende att de måste ta dumma genvägar. Jag förstår verkligen inte hur någon skulle kunna uppskatta den här teckningsstilen. Storyn kanske är hur bra som helst, men det försvinner när man inte kan låta bli att fnissa åt elakingarna eller de pucklar som musklerna bakom nyckelbenen skapar. Det som ska vara coolt blir enbart löjligt.

Extra intressant blir dessa bilder om man jämför med debatten om hur retuschade bilder på kvinnor ger snedvridna ideal. Här är det lite samma sak, fast för männen (eller pojkarna...). Ska man vara häftig är det gym, olagliga preparat, bröstvaxning och noll underhudsfett som gäller.

Nörderier

Igår kånkade jag och Robert hem varsin stor, tung låda. Dator! Efter att ha byggt ihop eländet så fungerar den fint. Quad-processor, 4 gig RAM och hyffsat grafikkort gör mig varm om hjärtat. Den känns otroligt stabil i jämförelse med min gamla. Chassit är dessutom skitsnyggt. Jag är så nöjd!

Frågan är nu vilket operativsystem man ska köra. Vanliga XP Pro är det jag har, men det är knappast optimalt för den hårdvaran. För att utnyttja RAM-minnena fullt ut samt verkligen utnyttja alla 4 processorer bör man köra 64-bitars operativsystem. Det innebär alltså XP 64 eller Vista 64 (om man nu ska ha hemska Windows, men jag är på tok för beroende av att alla program ska funka för att jag ska vara kräsen). Problemet med XP 64 är  att det tydligen krånglar och att alla program inte funkar ordentligt. Vista ser jag som en nedgradering, så det är inte heller helt bra. Så vad gör man?

Svensk vinter

Idag när jag cyklade hem började stora snöflingor falla. Det är en av de första gångerna i år som jag sett snö. När jag några timmar senare gick till träningen var det rent och torrt överallt, inte ett spår av snön fanns kvar. Så typiskt och tråkigt, men ack så förutsägbart. Vita jular existerar inte längre, i alla fall inte där jag bor. Att tro att man ska få behålla bara en aningens snö i november är naivt.

Jag känner för de utbytesstudenter som kommer hit. Drömmar om snö förvandlas till blöt kyla som tränger innanför kläderna, slask, grå massa och ständigt regnande som sedan blir isgata över natten. Temperaturen ligger ständigt runt nollan och gör det för kallt för att vara behagligt och för varmt för att det ska bli snö. Och detta eviga, förbaskade regnande. I stort sett varje morgon regnar det.

Jag skulle behöva en solsemester. Det har jag behövt i flera år. Men som vanligt finns varken pengar eller tid.

Everyday...

Hur tänkte egentligen de som är reklamansvariga på de vanligaste TV-kanalerna när de ordnade så att tre olika reklamer med samma musik lades in i samma reklampaus? Buddy Hollys Everyday börjar bli rejält uttjatad. Det var den visserligen redan innan, men det här har inte direkt gjort saken bättre. Och hur tänkte de som gjorde reklamen? Suck.

Vänner

Det här var jäkligt trevligt att läsa.

Just den frågan har jag funderat en del på. Det verkar alltid som om alla andra har hundratals vänner, som om alla andra alltid har massor av partys att gå på och ständigt ska ut på nya upptåg. Själv sitter man där med sin handfull vänner och ett ganska grått liv. Den ständiga festen alla andra upplever verkar hända någon annan stans.

Uppenbarligen har andra samma tankar. Tusan vad skönt. Jag är inte ensam! Antagligen sitter majoriteten hemma och lever ett ganska grått liv, de också. Jag kan nog vara ganska nöjd.

Work work


Foto: wageslave

Det känns som om mitt liv bara består av möten. Jag har nästan ett möte varje dag, men i regel fler. Om det nu är så när man pluggar, hur sjutton blir det sen när man jobbar? Lunchmöten, extramöten, planeringsmöten, formella möten. I nästan varje kurs är det någon form av grupparbete, med ännu fler möten.

Att hösten kommer med gråhet, kyla och mörker gör inte saken bättre. Jag hade dock en trevlig helg, det är alltid något.

Hemhemma

Nu ligger jag här i min gamla säng, i mitt flickrum, under affishen med Ryan Phillippe som jag satte upp när jag var 15. Jag och Robert. Han har inte varit här på flera år. Vi har lånat min brors säng och byggt en dubbelsäng i mitt lite för trånga rum.

Jag gillar det här. Det finns mamma-kramar och diskussioner med pappa. Fast jag vet att om jag hade stannat längre än en helg hade vi gått varandra på nerverna.

Imorgon blir det utgång på Kåren i vänners goda lag. Det ser ut som om jag får träffa två jag inte sett på flera år. Det blir trevligt! Först försenat födelsedagsfirande, sedan vin och dansande i natten.

Jag trivs.

RSS 2.0