a feeling of autumn

Jag har hittat den ultimata accessoaren: En brosch från Oscar de la Renta. Det började med att jag såg bilder från Oscar de la Rentas kollektion för Fall 2010 i någon tidning och klippte ut bilder på den vackra broschen som fanns med. Formen var stilren och enkel, men den var fortfarande färgstark och mångfacetterad.

 

Den här vintern har min garderob blivit tämligen tråkig. Jag försöker undvika att bara köpa svarta kläder, vilket har resulterat i att min garderob nu istället till 50 % består av grå kläder. Knappt någon färg alls. Även om jag tycker att det är väldigt snyggt med monokroma färger krävs det ändå lite färgklickar. Broschen skulle alltså göra sig perfekt på mina kläder. En färgklick bland minimalismen.

Jag har sedan jag hittade broschen letat efter något liknande. Den är 40-talsinspirerad, och det borde ju därmed gå att hitta liknande på vintagebutiker. Eftersom den var med på en runway-visning för hösten borde det även att gå att hitta kopior. Det verkar dock ganska kört, ingenstans har jag lyckats hitta något liknande. Alla broscher som jag hittat är osmakliga saker översållade av strass och med mystiska motiv. Usch. För mycket plotter och glitter.

Slutligen har jag börjat fundera på att köpa originalet. Hur dyrt kan det vara med en accessoar? Dyrt, visade det sig. Här kan man till exempel köpa den för 190 dollar, vilket verkar vara standardpriset. Damn. Så vad gör jag nu? Är en brosch värd så mycket pengar? Ska man invänta eventuella reor och hoppas att den finns kvar? Ska jag ge upp tanken på den? 

(Alla bilder kommer från style.com)

Jag hade nån fundering på att skriva massor på bloggen när jag började jobba. Om mitt nya, fantastiska liv i Stockholm och alla spännande och fascinerande saker jag skulle göra. Ungefär som en sån där blogg folk startar när de flyttar till någon exotisk plats, typ "Mitt skithäftiga liv i Tokyo". Sedan fylla bloggen med färgglada bilder och leende människor.

Nu lyckades jag inte hitta bostad i Stockholm direkt, utan bor hos mina föräldrar i Västerås. Inga nya omgivningar med andra ord. Inte heller massor av stadsliv eller krogbesök heller eftersom jag alltid måste med tåget hem. Dessutom har mitt liv reducerats till sova-äta-jobba-pendla. Det är det enda jag gör, känns det som. När jag kommer hem är jag löjligt trött och går helst och lägger mig vid halv nio. Halv nio! Vansinne. Men när man måste lämna huset innan sju på morgonen för att vara på jobbet vid halv nio blir det så.

Jag har med andra ord knappt något liv alls. Tämligen deprimerande. Just nu lever jag därför på hoppet att det ska bli bättre, att jag vänjer mig, att jag får en lägenhet i Stockholm och kan påbörja det där fabulösa livet jag egentligen borde leva.

Jobbet är mycket trevligt, i alla fall. Precis vad jag ville jobba med på ett väldigt trevligt företag. Fantastiska arbetskamrater och härlig stämning. Nu har jag jobbat runt 2 månader.

Under senaste månaden har jag varit på tre intervjuer för ett jobb som affärssystemkonsult. Först med rekryteringsföretaget som förmedlar tjänsten, sedan uppföljning med två personer från företaget och slutligen en sista med konsultchefen. Inför intervjuomgång två var vi fem personer. Till sista omgången var vi tre som hade gått vidare. För varje gång jag klarade mig i urvalet blev det lite mer overkligt. Har jag verkligen chans på mitt drömjobb? Det kan väl inte stämma?

Jag har inte vågat skriva om det tidigare i rädsla för att det ska gå åt skogen. Lite diffusa statusuppdateringar på Facebook har det blivit, men inte mer. Att säga för mycket kanske skulle "jinxa" det.

Idag fick jag besked. Jag har fått jobbet. Mitt drömjobb med precis det jag har utbildat mig till. Det är mitt. De vil ha mig. Herregud. Herregud.

Jag börjar i mitten på oktober. Jobbet finns i centrala Stockholm, så det blir att pendla. Jag kan knappt vänta.

Nu är jag klar med min tentaperiod. KLAR! Så otroligt härligt. Planen var att beta av inte mindre än 5 tentor, och med ovanligt stort tryck att dessutom klara dem. Det har inneburit lite mer än en halv månad med konstant tentaläsande och ångest. Jag borde egentligen ha börjat mycket tidigare, men exjobbet har stulit tid. Hur det har gått vet jag inte än, men det känns rätt kasst. Men oavsett har jag fått en bra genomkörare i alla ämnen och nu är jag klar. KLAR. Ett sådant underbart ord. Semestern blir dock inte lång, på måndag tar vi tag i slutspurten med exjobbet. Det känns dock inte alls lika jobbigt som det här har varit.

Nu ska jag gå på Svartan. årets största festeristfest. Det behöver jag. In i dimman (och det var bättre förr!).

Så, hur ser planerna ut för hösten?

- 6:e oktober: Jag fyller 25 år. Hjälp. Jag är väl inte så gammal?
- 7:e oktober: Framläggning. Det innebär att vi presenterar examensarbetet och därmed är helt klara med det. Härligt! Ett halvårs slit är äntligen slut.
- Slutet av oktober: Flytt till föräldrarna i Västerås. Eftersom jag inte fått tag i en lägenhet i Stockholm än och inte har någon inkomst är det enklast. Om jag får jobb i Stockholm går det alltid att pendla. Dessutom är maten gratis.
- Slutet av december: Resa till Puerto Rico på Gran Canaria. Tydligen den solsäkraste platsen där. Det kommer jag att behöva.

Och någonstans mitt i alltihopa ska jag försöka få min examen samt hitta ett jobb.

Att flytta blir väldigt konstigt. Jag har bott i Linköping i 6 år och att plötsligt göra något annat är en skum känsla. Jag är så van vid folket, utelivet och platserna här. Att inte gå till universitetet eller på Nuclear Nation är trist. Samtidigt blir det jättekul att kunna spendera mer tid med mina vänner i Västerås.

Idag lyssnar jag på Ladytron - High Rise, väntar på att det ska sluta regna så jag kan cykla till skolan, pluggar dynamisk mekanik och är på ganska bra humör. Kanske, kanske händer något riktigt bra nästa vecka. Det känns iallafall som om planerna för hösten börjar ta form ordentligt. Kanske får jag allt jag drömmer om.

Det är fasen skandal att vissa apotek har slutat med Försvarets Hudsalva. Mina läppar kommer inte att uppskatta det här. Tanten i kassan tyckte jag skulle köpa Tass-salva istället, det är enligt henne samma sak. Jag känner dock ett visst motstånd mot att ha salva gjort för hundtassar så nära munnen. Eller någonstans på kroppen. Samma sak?!

Jag vill ha tillbaka apoteksmonopolet. Smidigare, billigare och de hade allt ett apotek ska ha. Den här förändringen har bara varit negativ.

Jag behöver ett nytt projekt att pyssla med. Jag är klar med mitt ganska stora broderi (ska posta bilder senare, när jag tagit några) och har nu fyllts av tomrum. Det är så trevligt att ha något att pyssla med när man slötittar på TV eller liknande. Men vad ska jag göra härnäst? Efter lite fundering slog det mig att stickning eller virkning vore trevligt. Det blir lite omväxling, men är fortfarande någon typ av handarbete. Om jag börjar nu är jag förhoppningsvis klar till det blir kallt ute. Enligt senaste numret av Elle är det dessutom trendigt med stickning, så tydligen är jag helt rätt i mina funderingar.

Jag har spenderat lite över en vecka i Mjölby hos min mormor och morfar för att tentaplugga. Jag diskuterade min idé med mormor och vi åkte ner till lokala garnaffären, Britts garn och intim (skummaste kombinationen) för att kika på utbudet. Det visade sig dock att de hade totalt en 15 dammönster att välja bland och att majoriteten var från 80-talet. Inte alls kul. När jag frågade om de hade något som inte var som ett tält förklarade Britt att det minsann inte gick att sticka så det inte blev det. Total besvikelse. Jag är bortskämd med Upplings i Västerås, där de har mängder av roliga mönster och får in nya hela tiden, som faktiskt följer kroppens former. Det är nog dit jag får bege mig sen.

I väntan på nästa Västeråsresa har jag kollat lite på utbudet via internet. Funderar på någon form av kofta (kanske med kort ärm?), virkade ballerinaskor (bilden), halsvärmare eller en cape. Perfekt för mig som alltid fryser.

Senare i höst är planen att väva lite också. Mormor har konstaterat att hon känner sig för gammal för att väva, och hennes vävstol ska därför flytta hem till mina föräldrar. Perfekt med tanke på att även jag ska bo där tillfälligt i höst/vinter. Jag misstänker att min mor kommer att vara seg i att komma igång med något och räknar därför med att kunna lägga beslag på den. Har redan spanat in en löpare och en matta som jag vill göra. Stilrent i svart, grått och vitt ska det bli.

Jag har ett gäng intressen som jag vanligen inte praktiserar så ofta, men som jag tycker är riktigt trevliga. Bland annat fiske, stickning, broderi, målning, fotografering och hemsidebyggande.

Just fiskeintresset har vaknat till liv rejält just nu. Jag har under de senaste åren när vi varit i sommarstugan varit ute och fiskat ett flertal gånger. I regel från bryggan då båten inte alltid ligger i sjön, men ibland även ute med båt. Det tråkiga med sjön Sommen är bara att det inte finns någon fisk. För 15 år sedan var det jättekul att meta från bryggan, varje gång kom man hem med en 2-3 abborrar. För 10 år sedan slutade man få fisk överhuvudtaget. Det spelade ingen roll om man metade eller kastade och vilket ställe man var på. Det var heldött. Antagligen en konsekvens av de stora nät som finns i sjön, som drar upp för mycket.

För några år sedan fick jag napp när jag kastade vid bryggan. Jag hade inte ens en håv med mig eftersom pappa garvat åt mig när jag frågat om det behövdes. Självklart var det en gädda, och den var så tung och stretade emot så mycket att jag inte ens orkade dra upp den på bryggan. Dessutom var jag livrädd att linan skulle gå av, eftersom den var ganska gammal och jag inte hade nån taffs på. Birgitta sprang ner från sommarstugan för att assistera, och vi fick upp kräket. Den var mycket god. Nu vid midsommar drog jag åter igen mot all förmodan upp en fisk, denna gång en abborre. Då stod jag och kastade från en ö i Sommen. Wow! Jag antar att fiskebeståndet i sjön är helt utrotat nu, då jag dragit upp de två sista fiskarna.

Jag är alltså heltänd på att fiska just nu. Adrenalinkicken när man får något är härlig och att stå och kasta när solen går ner är väldigt avslappnande. Problemet är bara utrustnig. Jag fick kastspö, rulle och lite drag när jag fyllde 10 eller något i den stilen. Spöt och rullen funkar finfint och är kvalitetsgrejer, så det tänker jag fortsätta att köra med. Linan är dock sisådär 15 år gammal och därmed mycket föråldrad. Dragen är rostiga och bara en av alla mina spinnare spinner faktiskt. Väskan min fars gammelgamla och är allmänt kass. Jag behövde nya prylar.

Igår tog jag tag i saken och åkte till Willys sportfiske. 5 nya drag (3 spinnare, 1 jigg, 1 atom),draglåda, kniv, lina, beteslås, taffsar och en fiskeväska blev det. Fiskeväskan (på bilden ovan) är sjukt praktisk med massor av fack och invändig påse till fisk. Jag är riktigt nöjd! Nu måste jag bara ut och pröva mina grejer. Kanske imorgon.

Om en timme är det dags att åka till skolan och skriva tenta i MatStat. Jag skulle egentligen ha gjort den kursen i tvåan (det vill säga 2005, erhm...), men det blev aldrig riktigt av.

Efter en veckas intensivt studerande är jag en jäkel på fördelningar. Nedan visas täthetsfunktionen för normalfördelning. Den ser väl spännande ut?

Efter tentan kommer Robert på besök. Yay! Han bestämde lite spontant att komma hit. Det tycker vi om.

Livet känns ganska bra precis nu. Jag har ätit en halv pizza (Misto Speciale med parmaskinka) och sitter med ett glas vin. Jag är nöjd med dagens arbetsinsatser på exjobbet. Stämningen är trevliga och jag känner mig ganska avslappnad.

Vid månadskiftet kommer Jimmy hem! Efter ett år i Japan får man chans att umgås lite mer igen. Vi sågs när han var hemma över julen, men annars har vi bara pratat över msn. Det ska bli grymt kul att träffa honom igen. Han är saknad.

I helgen upptäckte jag att min nya lagning på framtanden gått sönder. Otroligt irriterande, då det känts så bra med fina, hela tänder. Jag fick en ny tid idag, vilket innebar ny resa till Västerås. Något irriterande då vi inte alls har tid med det här när det gäller arbetet med exjobbet. Men det är väl smällar man får ta. Jag får se hur länge jag blir kvar här, de beror väldigt mycket på vad som händer med exjobbandet, om vi får några intervjuer och om det går bra med skrivandet. Just nu är det dock ganska skönt att vara "hemhemma".

När jag vaknade i morse hade jag svårt att svälja för att halsen var så krasslig. Sen kom feber och trötthet. Pallade mig iväg till skolan i alla fall och fick lite gjort med exjobbandet. Efter lunch kastade jag dock in handduken och åkte hem. Sen dess har jag egentligen mest sovit. Skit också. Jag har inte tid att vara sjuk.

Nu har jag precis kommit hem efter en helg i Västerås. Torsdag till måndag blev det.

Började och avslutade med tandläkarbesök. För ungefär 2 år sedan gick en flisa på ena framtanden, den har jag bland annat fått fixad. Har även fått besked om att min tredje visdomstand (första och andra utdragna, fjärde ej i sikte) ligger horisontellt och växer in i de andra tänderna. Bara ena hörnet sticker upp över tandköttet. Det blir intressant att ta ut den i sommar. Tandkirurgen nästa! Jag fick en vacker röntgenbild på eländet, kanske scannar jag den och slänger upp på nätet bara för att det är en sån morbid syn.

Har även besökt min favoritfrisör. Nu är håret ännu mer uppklippt och väldigt fräscht. Lämnade lokalen med stora lockar som satt i ända tills i morse. Hon tycker att jag ska lägga i kopparfärg till hösten. Jag blev rejält sugen, kanske gör jag det. Hade kopparfärgat hår i nian (av misstag, det skulle bli brunt) och det såg inte helt tokigt ut. Impulsköpte en plattång på salongen (Ga.ma CP1) som reades. Har länge haft funderingar att införskaffa en vettig plattång för lockning och plattning, men det har inte blivit av. Den här verkar dessutom ha fått väldigt bra recensioner på nätet.

Hade funderingar på att uppdatera min FB-status med "Har fixat både tänderna och håret", men misstänkte att folk på allvar skulle tro att jag platinablekt både hår och tänder så det blev inte så. Folk är tråkiga och jag är tråkig som påverkas av det.

Lite shopping blev det i form av två tröjor från MQ, en vitsvartrandig och en mörkblå. Köpte även en handväska i vitt skinn från Wedins. Sån där i litet format med extra lång axelrem. Det är trevligt med alternativ till min stora handväska som rymmer allt när jag inte ska ha så mycket med mig. Handlade även med mig sushi hem till mig och mamma. Senare på dagen hittade jag även en jätteskön kavaj/jacka/kofta på Lindex. Den såg ut att vara hämtad från någon av de manliga karaktärerna i valfri Jane Austen-film.

På lördagen skulle mina föräldrar på båtmässa i Älvsjö, så jag hängde på till Stockholm men stannade i stan för shopping. Hade planerat rejält (jag skulle aldrig överleva utan mina listor) och hade en egenhändigt ihopknåpad guide med vettiga butiker och vägbeskrivning. Först var tanken att avverka affärerna på Norrmalm och sedan kika på vintage på söder. Tiden räckte inte alls till, så det blev bara Norrmalm. Deprimerande nog var det enda jag kom hem med efter 6 timmars vandrande i affärer ett läppstift. Detta införskaffades dessutom på första stället jag var inne på (MAC-disken på Åhléns City). Det blev ett Slimshine Lipstick i färgen Assertive. Mycket smickrande! I väntan på tåget hade jag turen att för första gången komma över ett nummer av Lula. Som jag har letat! Tyvärr jäkligt dyrt (129 kr), men med tanke på hur mycket folk hyllar den tidningen förväntar jag mig underverk.

Lördagskvällen spenderades med Henriette framför Melodifestivalen. Det måste vara första gången på 10 år som jag sett den finalen. Vi kom fram till att det inte fanns någon klockren vinnare, att låten som verkligen vann var för seg och att Pernilla Wahlgren förtjänade sina dåliga poäng. Vi kunde inte alls förstå vad folk ser i Timoteij, de låter som om de sjunger på skolavslutningen i nian. Värdelöst. Resten av kvällen spenderades med mycket prat och minipizzor med avokado och räkor och en flaska vitt vin. Mycket trevligt! Det var så trevligt att jag missade sista bussen hem och sov över. Vi lyckades i alla fall somna innan solen gick upp, men det var inte mycket marginal.

På söndagen promenerade vi lite i affärer och jag hittade ett par helt fantastiska skor. Underbara! Med 12 cm hög kilklack, svart skinn och breda band som går över foten. De är ankelhöga med dragkedja vid hälen och kommer från Scorett. Jag älskar dem. Älskar. Jag vill ha varmare väder nu så jag kan använda dem!

Idag besökte jag som sagt var tandläkaren igen. Lyckades klara mig utan bedövning, vilket var praktiskt då jag och Henriette lunchade efter. Vi gick till Post-Gallerian, där de serverade mycket god sallad. Parmasallad blev det för min del med parmaskinka, getost och annat gott. Lyckades sedan shoppa lite till: en vårjacka. Har länge velat ha en trenchcoat med vidd i kjolen, och den går i det stuket men är aningens mer feminin. Midjan sitter lite högre upp och i skarven mellan överdel och underdel är tyget snyggt veckat. Kragen är klassisk, men går att bygga om till en skorstenskrage. Skitsnygg. Ge mig varmare väder!

Imorgon blir det exjobb igen. Det är det enda det är tänkt att jag ska pyssla med till sommaren. Vi har sjukt mycket att göra och måste snabba på. Stressigt men samtidigt väldigt kul. Nu ser det ut som att vi tillslut också fått ett kontor på skolan där vi kan sitta. Trevligt.

Sammanfattningsvis har det varit en väldigt bra helg. Jag har vårkänslor. Solen har varit framme mycket och snön smälter sakta men säkert. Sällskapet har varit toppen. Shoppingen har varit bra, även om jag ironiskt nog knappt köpte något i Stockholm.

Nu blir det läggdags. Jag har en del sömn att ta igen.

Efter förhållandevis lite sömn i knögglig bäddsoffa inledde vi vår första dag med spelande. Jag, Robert, Jenny, Kristian och David spelade först ett spel där det gällde att bygga olika tågsträckor i Europa. Kul! Det kanske man skulle köpa själv. Det blev även en omgång WoW-TCG med mig och David mot Robert och Emma. Vi vann! Vid fyratiden gav vi oss av mot Visby för att käka och proviantera. Först blev det dyr men god hamburgare på O'Learys, sedan begav vi oss för jätteinköp på Systembolaget och Ica. Det går åt mycket mat till 10 personer under en vecka. På kvällen satt vi i många timmar och prövade för första gången att spela Molten Core i WoW-TCG. Jag, David, Kristian och Jenny försökte slå Robert som spelade bossarna. Efter att ha dödat alla bossar utom den sista dog vi tillslut när bossen bara hade lite kvar i liv. Enormt irriterande, men bra för ett första försök på bara 4 personer utan någon som helst koll på bossarnas egensakaper.